Kusligt.org - Industriruiner och andra platser gud glömt » Kolsyrefabriken

Kolsyrefabriken på Löwholmen är en rest av en svunnen tid. Löwholmen som tillhörde Stockholms första industriförorter är på väg att rivas. Dagens tjänstemannastad Stockholm var en gång Sveriges viktigaste industristad, det är svårt att tänka sig idag. Men ännu finns det aktivitet. Bland annat Cementa som förser hela Stockholmsregionen med cement. Aktuella exploateringsplaner tvingar dem att bygga ny fabrik längre utåt.

Fabriken var den första kolsyrefabriken i Sverige och även den som varit i drift längst. Byggnaderna härstammar från slutet av 1800-talet. Man har sedan dess endast gjort till och ombyggnader och inte rivit någon av de ursprungliga byggnaderna. Därav en blandad och intressant arkitektur.


Vid öppnandet var produktionskapaciteten 30 kg flytande kolsyra per timma. 1944 var den 1300 kg per timma och då i gasform. På 70-talet var man uppe i hela 3000 kg / timma.

Fabriken drevs större delen av tiden genom ” De förenade kolsyrefabrikernas AB”, man hade ett par olika fabriker som var i drift under olika perioder. Först öppnade en konkurrerande verskamhet i en grannfastighet och denna köpte man upp och slog samman tre år efter, året var 1901. Det var första delen i expansionen.  Man gjorde 1914 ett försök med en fabrik i Göteborg. Man hade sedan många år sålt kolsyretuber via egen depå men den nya fabriken fungerade aldrid tillfredsställande och stängdes ett år efter öppnandet. Man öppnade även en fabriken i Oslo men den stängdes 1915. 1930 kom åter turen till Göteborg och den här gången gick det bättre. Någon långvarig produktion var det hursomhelst inte då den stängdes innan huvudfabriken som vi  ser här, där upphörde produktionen 1975.

Orsaken bottnade i något man skulle kunna kalla en statlig bojkott. Trots möjlighet till egen kolsyreproduktion hade storbryggerierna köpt kolsyran av DFK. DFK hade nämligen gett dem så pass förmånliga priser att det inte lönade sig att starta egen produktion. När Näringsfrihetsombudsmannen uppmärksammade detta ålades DFK med likabehandling. Detta blev slutet för fabriken på Löwholmen. Resultatet blev stigande priser och storbryggeriernas omedelbara egenproduktion. 1980 såldes bolaget till Norsk Hydro men efter hård konkurrens från AGA sålde all proudktion i Finland och Sverige till dessa. Till att börja med fanns DFK kvar som ett dotterbolag och kontorsverksamhet fanns kvar på Löwholmen.  1988 upphörde dock verksamheten helt och hållet.

Och där står den idag, resterna av Sveriges första och sista kolsyrefabrik och snart ska även den rivas. Lite som en symbol för att övergången från Stockholm som industri- till tjänstemannastad är fulländad.

För att starta bildspel, klicka på aktuell bild till höger. Om du vill stanna på en bild, klicka "stop slideshow" nere till höger.

icon-comment 1 Kommentar

1 Kommentar

<Anonym>: on 27. augusti 2012 19:45

Trevliga bilder, trevlig sida. Dock skulle jag uppskatta en omstrukturering. Lägg gärna historietexten separat och ha istället en förklarande text om vad som syns på aktuell bild.

Lägg till kommentar:

*Required fields




Prenumerera på kommentarer RSS Feed